Långflygningar innebär många gånger dålig sömn och långa - fysiskt inaktiva - perioder i trånga säten där det är svårt att sträcka på benen.
Tag gärna regelbundna bensträckare och drick rikligt med vätska. Var dock återhållsam med alkohol.
Personer som tidigare haft blodpropp eller som har lätt för bensvullnad kan med fördel använda stödstrumpor.




Problem med öron och bihålor

Stigning efter start medför normalt inte några problem. Inför landning behöver du kanske mer aktivt hjälpa till för att jämna ut tryckskillnaden mellan inneröra och omgivande kabintryck. Detta kan göras på flera olika sätt t.ex. genom att svälja eller hålla för näsan och "blåsa till". Om du är förkyld, har öron- eller bihåleinflammation kan det däremot bli problem att jämna ut trycket med smärta som följd. Du bör i sådana fall rådgöra med en läkare före flygningen. Ibland kan nässpray / droppar väsentligt lindra problemen.

Barn kan bli oroliga vid start och landning på grund av ändringar i kabintrycket. Lite dryck kan stilla oron, men skall bara ges till barn som sitter upp eftersom vätskan annars kan tränga upp i mellanörat från svalget.
Spädbarn yngre än en vecka eller för tidigt födda bör över huvud taget inte flyga.




Graviditet

Graviditet ökar allmänt risken för blodproppar i benen, en risk som inte blir mindre av att sitta stilla under en lång resa. Motverka detta genom att regelbundet (någon gång per timme) ta en "bensträckare" runt i kabinen. Använd gärna kompressionsstrumpor.




Jet lag

Många av våra kroppsfunktioner kommer lätt i olag vid längre flygningar i ostlig eller västlig riktning, då vi får en tidsförskjutning av dygnet. Denna rytmrubbning i kombination med fysisk och psykisk stress i samband med resan medför hos många resenärer bland annat aptitlöshet, koncentrationssvårigheter och framför allt trötthet dagtid eller sömnlöshet nattetid - sk jet lag.




Långresa västerut

Riktningen som vi flyger i är av stor betydelse. Oftast upplevs det lättare att komma över jet lag när man reser i västlig riktning, t.ex. från Sverige till USA. Du flyger då medsols vilket innebär att dagen förlängs.
Försök anpassa dig efter den nya lokala tiden. Du kommer antagligen att bli ordentligt trött framåt eftermiddagen / kvällen, men håll ut och försök gå och lägg dig i ”normal” lokal tid.
Troligtvis vaknar du mycket tidigt följande morgon, känner dig ganska pigg, väldigt hungrig och har dessutom ett starkt behov av att få "lätta på trycket" i urinblåsan. Din kropp är nämligen fortfarande inställd på svensk tid, som börjar närma sig lunch. När du vaknar så här tidigt på morgonen, kan det vara gott att ha något enkelt att äta. Försök sedan somna om!
Detta mönster brukar upprepas de närmaste dygnen med en allt mer avtagande effekt.




Långresa österut

Betydligt svårare kan det vara att anpassa sig efter en resa i ostlig riktning, t.ex. från Sverige till Thailand. De flesta flygningar avgår eftermiddags- eller kvällstid och du har då redan en hel dag bakom dig i Sverige. Eftersom du nu flyger motsols blir natten och sömnen bara några timmar lång. Vid ankomsten har du dessutom en hel dag framför dig och det kan i detta läge vara mycket påfrestande att hålla sig vaken hela dagen ända fram till kvällen. Bästa rådet är därför att vid ankomsten till hotellet hänga ut ”stör ej-skylten” och ta en tupplur under en till två timmar. Ta sedan en promenad i dagsljuset för att piggna till.
Nästa dag bör du stiga upp relativt tidigt och anpassa dig till den lokala dygnsrytmen. Exponera dig gärna för solljus för en snabbare anpassning - solljus har en uppiggande effekt!

Det bästa rådet för snabb anpassning oavsett flygriktning är alltså att "fånga" den lokala dygnsrytmen.

Kortare tids vistelse på resmålet

Vid långflygningar, där din vistelse på resmålet blir kort - kanske bara någon eller några dagar - är det bättre att du behåller din "svenska" dygnsrytm.
Undvik också solljusets uppiggande effekt genom att använda solglasögon redan då du lämnar planet.