Höjdsjuka
Att vistas på hög höjd innebär
lägre syrenivå och kan resultera i ett flertal
symtom som gemensamt går under benämningen
höjdsjuka.
Lindrig höjdsjuka-
Acute Mountain Sickness
(AMS) - är ett vanligt förekommande
problem bland trekkers.
Symtomen kan vara huvudvärk, sömnlöshet,
aptitlöshet, illamående och trötthet.
Dessa utvecklas oftast inom de två första
dygnen och varar sällan mer än några
dagar. Symtomen skall tas på allvar eftersom
en vidareutveckling till de mer allvarligare formerna
kan ske.
Åtgärd vid symtom
Klättra inte vidare
till högre höjder!
Oftast hjälper en huvudvärkstablett. Vila!
När
du mår bättre kan du klättra vidare,
men ta det lugnt!
Allvarlig höjdsjuka
(HAPE / HACE) är vanligast på
höjder mellan 4.000-5.000 meter och kan leda
till
Förutom de tidigare nämnda symtomen, innebär
lungödem (HAPE) också andningssvårigheter,
rosslighet samt svår hosta med slem, vitt skum
och eventuellt blod.
Övriga symtom vid hjärnödem (HACE)
är huvudvärk, nackstyvhet, kräkningar,
koordinationssvårigheter, förvirring och
eventuellt medvetslöshet. Tillståndet kan
i värsta fall sluta med döden.
Var observant på dina kamrater avseende symtom
som kan vara tecken på allvarlig höjdsjuka!
Åtgärd vid symtom
Vid misstanke om lungödem - sök
omedelbart minst 500 meters lägre höjd.
Om möjligt - tillför syrgas. Konsultera läkare!
Vid misstanke om hjärnödem - omedelbar
nedstigning till minst 3.000 meters höjd, helst
till under 1.500 meters höjd. Om möjligt
- tillför syrgas! Håll värmen och
bär om möjligt personen ned. Tillför
rikligt med vätska. Konsultera omedelbart läkare!
Känsligheten att utveckla höjdsjuka är
individuell. Den viktigaste faktorn är hur snabbt
man når hög höjd. Det har ingen betydelse
om du har god fysik eller bra hälsa - alla kan
drabbas av höjdsjuka. Risken är större
om du tidigare drabbats, om du använder lugnande
medel eller sömntabletter i samband med anpassningen
till höjden.
Tänk på att man med flyg snabbt kan nå
högt belägna destinationer som t.ex. La
Paz i Bolivia (3.500 m), Addis Abbeba (2.400 m) eller
Mexico City (2.300 m).
Luften är mycket torr på hög höjd,
varför dina lungor kommer att avsöndra mer
vatten, vilket ökar risken för uttorkning.
Det är därför viktigt att du dricker
rikligt, även om du inte känner dig törstig.
Urinen är en bra indikator - den skall vara ljus
och riklig. Mörkfärgad och liten mängd
urin visar att du dricker för lite.
Förebygg höjdsjuka
Stanna och vila ett par dagar vid uppnådda 2.500-3.000
meters höjd för att kroppen skall hinna anpassa
sig, innan du tar dig vidare upp.
Klä dig rätt - håll dig varm! Överträffa
inte dig själv. Är du trött och medtagen
- vila!
Vistelse över 3.000 meters höjd
Om du helt vill undvika symtom skall du inte sova på
en höjd som är mer än 300 meter högre
än den du sov på föregående natt.
Du kan klättra högre under dagen, men gå
i så fall ner igen till lägre nivå
för nattläger. Det är höjden du
sover på som är viktig. Klättra
högt - sov lågt!
Medicinen
Diamox kan förbättra den egna acklimatiseringen
och därför eventuellt användas
vid direktinflygning till platser som ligger över
3.000 meter. Starta
behandlingen dagen före ankomst. Tag sedan en tablett
per dag under de första 2-3 dagarna på höjden.
Observera
att Diamox aldrig får användas för
att nå högre höjder om man redan har
symtom! Detta kan medföra livshotande tillstånd.
Som bergsklättrare bör du inte använda
Diamox utan istället anpassa klättringen
efter ditt hälsotillstånd. Lyssna på
kroppens signaler!
Kyla
Om du kommer att vistas på mycket hög höjd
innebär detta också att du utsätter
dig för kyla. Kombinationen av vind, våta
kläder och hunger kan snabbt orsaka såväl
skador som livshotande tillstånd även om
temperaturen ligger över "nollan".
Tänk på att metall effektivt leder kyla och
det kan lätt uppstå kylskador orsakade av
till exempel örhängen, ringar etc.
Förebygg
Håll dig torr och varm! Enklast gör du
detta med hjälp av flera lager av olika kläder;
För att skydda huden är det bättre att
tvätta och raka sig kvällen innan.
Då kan man med fördel också smörja
in huden med en vanlig hudkräm. Tvätta inte
ansiktet på morgonen.
Tag med extra kläder! Glöm inte vantar, mössa,
sockor och eventuellt en värmefilt.
Vätsketillförsel är viktig. Se till att
du har rikligt med dryck.
Undvik naturligtvis alkohol eller drycker innehållande
koffein, som är urindrivande. Socker ger bra energi.
Förbättra cirkulationen genom att röra
på dig.
Sök skydd vid dåligt väder!
| VIND-KYLA-TABELL |
Vind
|
Lufttemperatur
°Celsius |
0 m/s
|
0
|
-5 |
-10 |
-15 |
-20 |
-25 |
5 m/s
|
-9
|
-15 |
-21 |
-28 |
-34 |
-40 |
8 m/s
|
-13
|
-20 |
-27 |
-34 |
-41 |
-48 |
16 m/s
|
-18
|
-26 |
-34 |
-42 |
-49 |
-57 |
25 m/s
|
-20
|
-28 |
-36 |
-44 |
-52 |
-60 |
Kylskador
innebär att huden vitnar och känseln
försvinner successivt. Vid en ytligare form av
förfrysning känns huden fortfarande mjuk men
vid en djupare förfrysning kommer huden att bli
svart och dö, med en eventuell amputation av kroppsdelen
som nödvändig åtgärd.
Ytlig kylskada
Känselbortfall samt stickande, brännande
smärta. Vitblek hud som är rörlig mot
underliggande vävnad.
Åtgärd
Skydda omedelbart det kylskadade området t.ex.
med något klädesplagg. Gnugga inte
utan värm långsamt upp området
med hjälp av någon annan kroppsdel som är
varm, t.ex. armhålan. Skydda området mot
ny kylskada!
Djupare kylskada
Hård och känslolös hud som inte
är rörlig mot underliggande vävnad. Färgen
är marmorerad vit-gul men övergår senare
till blåröd och blåsbildning uppstår
efter några timmar.
Åtgärd
Börja inte behandla en svår förfrysning
innan den skadade kan hållas kontinuerligt varm
under och efter behandlingen. Det är ofta bättre
att låta en kroppsdel vara förfrusen i flera
timmar än att låta den bli varm och sedan
förfrysa igen.
På plats i skydd - ta av kläderna på
den frusna kroppsdelen. Skölj kroppsdelen med ca
40 gradigt vatten till dess den känns varm. Mot
smärtan i samband med uppvärmning - ge smärtstillande.
Personen skall sedan hållas varm och i vila. Sök
medicinsk hjälp snarast!
MENYVAL