Pigmentbildningen i huden är ett av kroppens naturliga sätt att skydda sig mot solens farliga strålar. Denna tar ett par dygn och under den tiden är din hud mer eller mindre oskyddad. Många semesterresor har blivit förstörda av för häftigt solande redan första dagen och den närmaste tiden har sedan fått tillbringas i skuggan eller inomhus.

Det ultravioletta (UV) ljuset från solen består av långvågig (UVA) och kortvågig (UVB) strålning.
UVA-strålningen stimulerar pigmentet i huden till en skyddande brun yta. Hög exponering av UVA kan dock orsaka brännskador och eventuellt också bidra till utvecklingen av hudcancer.
UVB-strålningen ökar också pigmentmängden i huden, men ger samtidigt upphov till en inflammation med - i lindriga fall - klåda, sveda och rodnad. Detta leder till en förtjockning av huden som egentligen är ett bättre skydd än själva pigmentbildningen. UVB-strålningen förorsakar dessvärre också förändringar i hudcellerna, vilket kan leda till hudcancer.

Det är ganska vanligt att man "grundar" med solariebesök före en solsemester. Solariebrännan ger dessvärre ett relativt dåligt skydd eftersom ljusrören huvudsakligen avger UVA-strålning; vi blir bruna men får inget av den viktiga hudförtjockningen.

Solskyddskrämer
En solskyddskräm är ett kemiskt eller fysikaliskt filter. Kemiska filter absorberas av huden, medan fysikaliska ligger som en reflekterande skyddshinna ovanpå huden. Små barn bör helst använda fysikaliska solskyddsmedel.
Effekten av ett solskyddsmedel anges med en s.k. solskyddsfaktor. En kräm med t.ex. faktor åtta innebär att man kan vara ute i solen cirka åtta gånger längre tid innan huden blir röd jämfört med om man är helt oskyddad. Dessvärre finns det olika sätt för fabrikanterna att definiera solskyddsfaktorn. Därför kan krämer av olika fabrikat - men med samma faktor - ha olika skyddseffekt.
Vi är alla olika känsliga för solljus och dessutom ökar intensiteten ju närmare ekvatorn du kommer. Detsamma gäller också på hög höjd, vid vistelse på sjön eller vid stranden. Därför kan vi behöva krämer med olika skyddsfaktor beroende på var vi befinner oss.




Förebygg brännskador av solen!
Effekten av ett solskyddsmedel anges med en s.k. solskyddsfaktor. En kräm med t.ex. faktor åtta innebär att man kan vara ute i solen cirka åtta gånger längre tid innan huden blir röd jämfört med om man är helt oskyddad. Dessvärre finns det olika sätt för fabrikanterna att definiera solskyddsfaktorn. Detta betyder att den verkliga skyddseffekten kan variera kraftigt mellan olika krämer även om dessa anges med samma faktor på förpackningen.

Efter solbad
Smörj in dig med en hudkräm för att återställa hudens fuktbalans.
Vid lindriga brännskador, klåda eller soleksem skall du avstå från solbad några dagar så att huden får tillfälle att läka. Svedan kan lindras med kallt vatten, kylbalsam eller kortisonkräm. Sök läkare för råd / behandling om du fått kraftigare brännskador.