Solning

Pigmentbildningen i huden är ett av kroppens naturliga sätt att skydda sig mot solens farliga strålar. Denna tar ett par dygn och under den tiden är din hud mer eller mindre oskyddad. Många semesterresor har blivit förstörda av för häftigt solande redan första dagen och den närmaste tiden har sedan fått tillbringas i skuggan eller inomhus.

Det ultravioletta (UV) ljuset från solen består av långvågig (UVA) och kortvågig (UVB) strålning.

UVA-strålningen stimulerar pigmentet i huden till en skyddande brun yta. Hög exponering av UVA kan dock orsaka brännskador och eventuellt också bidra till utvecklingen av hudcancer.

UVB-strålningen
ökar också pigmentmängden i huden, men ger samtidigt upphov till en inflammation med - i lindriga fall - klåda, sveda och rodnad. Detta leder till en förtjockning av huden som egentligen är ett bättre skydd än själva pigmentbildningen. UVB-strålningen förorsakar dessvärre också förändringar i hudcellerna, vilket kan leda till hudcancer.

Det är ganska vanligt att man "grundar" med solariebesök före en solsemester. Solariebrännan ger dessvärre ett relativt dåligt skydd eftersom ljusrören huvudsakligen avger UVA-strålning; vi blir bruna men får inget av den viktiga hudförtjockningen.


Solskyddskrämer
En solskyddskräm är ett kemiskt eller fysikaliskt filter. Kemiska filter absorberas av huden, medan fysikaliska ligger som en reflekterande skyddshinna ovanpå huden. Små barn bör helst använda fysikaliska solskyddsmedel.
Effekten av ett solskyddsmedel anges med en s.k. solskyddsfaktor. En kräm med t.ex. faktor åtta innebär att man kan vara ute i solen cirka åtta gånger längre tid innan huden blir röd jämfört med om man är helt oskyddad. Dessvärre finns det olika sätt för fabrikanterna att definiera solskyddsfaktorn. Därför kan krämer av olika fabrikat - men med samma faktor - ha olika skyddseffekt.
Vi är alla olika känsliga för solljus och dessutom ökar intensiteten ju närmare ekvatorn du kommer. Detsamma gäller också på hög höjd, vid vistelse på sjön eller vid stranden. Därför kan vi behöva krämer med olika skyddsfaktor beroende på var vi befinner oss.


Rekommenderad skyddsfaktor

 
I Sverige
I tropikerna
På höjd/sjön
Personer vars hud alltid
blir röd, aldrig brun

Använd hög skyddsfaktor mitt på dagen oavsett sol eller ej.
8 - 12
minst 15
minst 20
Personer vars hud alltid
blir röd, ibland brun

Var försiktig med att vistas oskyddad i solen under den tid som huden bygger upp skyddet.
6 - 8
minst 15
minst 20
Personer vars hud ibland
blir röd, alltid brun

Använd solskyddspreparat åtminstone under de första dagarna av en solsäsong.
4 - 6
12 - 15
minst 15
Personer vars hud aldrig
blir röd, alltid brun

Använd solskyddspreparat vid vistelse på platser med intensiv strålning.
2 - 4
8 - 12
15


Tänk på att du förvisso kan vistas längre tid i solen om du använder ett solskyddsmedel, men risken för vissa hudcancrar - framför allt malignt melanom - kvarstår fortfarande. Det spelar heller ingen roll om du "tål" sol bättre än andra.
Har du större, oregelbundna leverfläckar - sk nevi - bör du vara mycket återhållsam med solning, eftersom malignt melanom kan utvecklas från dessa.


Tips för soldyrkare!

  • Bäst effekt av solskyddsmedlet får du om du smörjer in dig någon timme innan du går ut i solen.
  • Undvik solen mellan kl 11-14 då strålningen är störst.
  • Skydda hjässan och ansiktet mot alltför stark solvärme.
  • Använd gärna solstift på näsa, öron och axlar som är mer utsatta för solen än andra kroppsdelar.
  • Rör på dig! Du blir jämnare brun och minskar solskaderisken.
  • Zinkpasta är bäst vid riktigt stark sol.
  • Öka soltiden långsamt så att huden inte blir röd eller bränd.
  • UV-ljus tränger igenom vatten. Använd gärna en T-shirt om du snorklar.
  • Stryk på rikligt med solskyddsmedel flera gånger per dag, framför allt efter att du har badat eller om du svettats mycket.


Solglasögon
är inte bara en ren modefråga utan skyddar dessutom ögonen från solens skadliga strålar. Många billiga solglasögon saknar dock UV-blockering och kan istället vara direkt skadliga genom att den vidgade pupillen då släpper igenom UV-strålarna som skadar näthinnan. Vid köp av solglasögon - rådfråga optikern!
Glöm inte heller bort att skydda barnens ögon.


Barn
Spädbarn skall aldrig ligga i direkt solljus. De bör dessutom skyddas med tunna bomullskläder och hatt även i skuggan.
En solparasoll över barnvagnen ger skugga, men tänk på att det ändå kan bli mycket varmt i en barnvagn.

Barn med tunn och känslig hud skall förstås skyddas extra noggrannt. Låt aldrig dina barn bli röda eller brända av solen.
Smörj in dem - regelbundet och rikligt - med ett vattenfast solskydd (minst faktor 15-20). Låt dem gärna bära en T-shirt; framför allt om de vistas i eller vid vatten i starkt solsken.


Tänk på att...

  • moln släpper igenom UV-ljus.
  • i skuggan under en parasoll utsätts du ändå för ca 50% av UV-bestrålningen.
  • vit sand reflekterar ca 25% av solstrålningen.
  • vissa mediciner, parfymer och rakvatten kan i kombination med solexponering ge allergiska reaktioner.
  • mycket solande gör att huden åldras fortare. Ett bra exempel på detta är den äldre fiskarens väderbitna ansikte.

Efter solbad
Smörj in dig med en hudkräm för att återställa hudens fuktbalans.
Vid lindriga brännskador, klåda eller soleksem skall du avstå från solbad några dagar så att huden får tillfälle att läka. Svedan kan lindras med kallt vatten, kylbalsam eller kortisonkräm. Sök läkare för råd / behandling om du fått kraftigare brännskador.